En fest på en båt

I tisdags var vi ute på en liten kryssning i Melbournes hamn. Närmare bestämt en välkomstfest på en båt. Det hela var maskerad med uniformstema. Kan känna ett folk inte riktigt hade lagt ner sin själ i det hela. Det var inte precis en biologisittning. Jag hade med begränsade resurser (utan tillgång till min symaskin) klippt upp en skjorta och gjort en sjuksköterske uniform, jag var absolut bland de mest utklädda.
Jag vet inte om jag tycker att det är en jättebra idee att skicka ut en båt fullastad med studenter där det finns tillgång till en bar med billig sprit. Någon har uppenbarligen ändå tänkt, ja det är vad vi ska göra, det här är en bra idee. Känns något otryggt, eller som om det har alla möjligheter att gå åt helt fel håll. Men ja allt gick ju bra, jag som ju har övar en del på att dansa på båtar hemma i Göteborg var nöjd.
Sjökaptener, matroser och flygvärdinnor. Skepp ohoj!

Heja biologi!

La trobes campus i Bundorra i Melbourne ar jattestort, det inehaller ganska stora mangder extremt fult tegelbyggnader i brungult tegel sannolikt byggda under 60 eller 70-tal. Det som vager upp detta ar en mangd fina planteringar och en liten sjo, desutom luktar hela campus av eukaluptus och darrar lite i hettan.
Det finns tva stora biologibyggnader, jag vari den ena har om dagen for att se om jag kande igen nagra professorsnamn (det gjorde jag inte), kolla hur laben sag ut och kanna in stamningen. For att samanfatta det hela kan man val saga att det kandes som om jag aldrig hade lamnat zoologen, det hangde lite halvdaliga planscher pa vaggarna, dagsljus var en bristvara och det var lagt i tak. Sa ar det nagon som ar pa zoologen kan ni ju alltid latsas att ni ar i Australien. Helt autentiskt.
I tre bilder:

The Nunnery

Sa livet gar vidare har. Jag letar fortfarande efter nagonstans att bo. Med andra ord ar jag fortfarande kvar pa mitt hostel. Nu ska vi titta pa lite bilder dar ifran. Det hela ager rum i ett hus fran 1860-talet som en gang i tiden inneholl nunnor istallet for draggiga backpackers.
Jag delar rum med elva andra. var dorr star standigt oppen (av nagon konstig anledning, tydligen till foljd av nagon tjej som bodde dar valdigt lage och alltid glomde sin nyckel, hon ar dock borta nu). Att dorren jamnt star pa vid gavel hade kanske oroat mig lite om det inte var sa att det ocksa finns ett fonster mot korridoren bervid dorren som ocksa alltid star oppet. Att ta sig in ar alltsa inte specillet svar aven om dorren ar stangd. Rummet ar fullt med saker, jag ar saker pa att halften av det inte tillhor nagon som faktiskt fortfarande bor dar.

Bland invanarna finns naturligtvis ocksa de obligatoriska bubblarna/lustigkurrarna som har bott dar i manader. En av dem far tex bo dar mot att han graddar pankakor pa sodagsmornarna. En annan ar en alldeles for gammal backpacker som i fredags da det var barbeque byggde festliga torn av allt tillgangligt och sedan eldade plasttalrikar ivrigt pahejad av det mest steriotypiska gang av amerikanska ynglingar jag nagonsin har sett.

Tur att det finns en hel det trevligt folk med och att man far hora fantastiska reseberattelser.

Sa finns det ett trevligt tak med dar man kan dricka vin och titta ut pa Melbourne.

Efter solsken

Man kan tro att det alltid är solsken i Australien men ack vad skenet bedrar. Igår ösregnade det nämligen. Verkligen vräkte ner. Det var som Göteborg vilken dag som helst (förutom att folk såg bra mycket mer förvånade ut). Jag har nog aldrig blivit så blöt av regn förut, när jag var inne på turistkontoret droppade jag ner deras kartor.
Såhär såg det ut:

Hej Australien!

Nu mera pa plats pa Australiensisk mark. Den otroliga varmeskillnaden ar slaende. Det kanns lite som om jag haller pa att smalta ner. Ganska lockande med sno alltsa. Bor pa ett ganska trevligt hostel fast vars framsta tillgang nog ar att sjalva huset ar sa fint.

Forutom det vill jag bara passa pa att visa hur stor min vaska ar (aslltsa du maste forsta, som en gris). Darfor kommer har en bild pa vaskan som ar rod som blod och darmed inte gul som kiss nar jag sitter i den. Jag behover val egentligen inte ens tillagga att jag har stora problem med att bara den nar den ar fullpackad.

Färst färger

Frankfurts flygplats är nog ett av de graaste ställen jag har varit pa. Pa riktigt alltsa. Inte bara för att jag är trött, lite äcklig och bara har kommit till Tyskland trots att resandet startade innan klockan fem imorse. Det finns ett hus brevid flygplatsen som ser ut som odontologen fast det är fulare och graare (vad annars?).