Sa livet gar vidare har. Jag letar fortfarande efter nagonstans att bo. Med andra ord ar jag fortfarande kvar pa mitt hostel. Nu ska vi titta pa lite bilder dar ifran. Det hela ager rum i ett hus fran 1860-talet som en gang i tiden inneholl nunnor istallet for draggiga backpackers.Jag delar rum med elva andra. var dorr star standigt oppen (av nagon konstig anledning, tydligen till foljd av nagon tjej som bodde dar valdigt lage och alltid glomde sin nyckel, hon ar dock borta nu). Att dorren jamnt star pa vid gavel hade kanske oroat mig lite om det inte var sa att det ocksa finns ett fonster mot korridoren bervid dorren som ocksa alltid star oppet. Att ta sig in ar alltsa inte specillet svar aven om dorren ar stangd. Rummet ar fullt med saker, jag ar saker pa att halften av det inte tillhor nagon som faktiskt fortfarande bor dar.
Bland invanarna finns naturligtvis ocksa de obligatoriska bubblarna/lustigkurrarna som har bott dar i manader. En av dem far tex bo dar mot att han graddar pankakor pa sodagsmornarna. En annan ar en alldeles for gammal backpacker som i fredags da det var barbeque byggde festliga torn av allt tillgangligt och sedan eldade plasttalrikar ivrigt pahejad av det mest steriotypiska gang av amerikanska ynglingar jag nagonsin har sett.
Tur att det finns en hel det trevligt folk med och att man far hora fantastiska reseberattelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar