Tidigt (eller så var i alla fall meningen från början) i måndags morse vände jag Melbourne ryggen och åkte öster ut. Närmare bestämt till vägen som byggdes av arbetslösa soldater efter första världskriget, denna går också under benämningen The great ocean road.
Där gick vi på fina stränder och undersökte havslivet lite. Det bestod av några snäckor, en död pingvin och en halft uttorkad bläckfisk som vi försökte rädda. Det gick för övrigt ganska dåligt.
Spanade på surfare på Bells beach där det hölls surfingtävlingar så att man inte kunde komma ner till stranden utan att köpa dyra biljetter.
Sedan kom vi till en fyr, där det ju som sig bör fanns lokalbefolkning på plats i som synes välanpassade kläder. De stog och pratade om den gamla fyrvaktens ganska trassliga familjehistoria. Mycket bråk mellan honom och hans bror, otrohetsaffärer och rent utav hat.


Sedan badade vi och hade pickninck nära stranden. Det här är mina nya tyska vänner Steffen och Conni som var med på resan.


Vi tittade också på vattenfall i en skog som luktade otroligt gott och passade på att ta bilder på hela sällskapet. När vi var färdiga där började det mörkna. Vi ägnade kanske en timme åt att köra runt på dåliga grusvägar i skogen och leta efter campingplatsen medan det blev mörkare och mörkare och det kändes lite som början av en skräckfilm hela tiden. Men vi kom fram och tältade under en fantastisk stjärnhimmel.
Och det var den första dagen.
Äntligen ett nytt inlägg! Tjoho! Vilken fin utflykt det verkade vara och vad bra att du har hittat nya tyska vänner. Tyskar är ju i regel roliga, som vi alla vet.
SvaraRaderaVad är det där med döda djur på tropiska stränder? Tänker på den stendöda fladdermusen vi hittade i Indonesien, ingen vacker syn.
Du glömde för övrigt bort min födelsedag, dåligt!